,

Jag har kommit till en insikt till varfor bloggen har fatt lida lite pa sistone. Det ar ju for att vi inte har nagot att skriva om just nu. Dagarna har bara springer forbi och bestar av samma schema varje dag. Ett schema som man levde hemma med plugget och jobbet... Det var ju darfor vi akte hit for att leva for varje dag som kom och gora precis som vi ville! Inte for att leva efter ett schema. Men nar det kommer till jobb sa ar det nog oundvikligt. Man maste ha ett schema for att saker och ting ska rulla. Anda ar det har det mest deggiga jobb jag nagonsin har haft och nagonsin kommer att ha. Har daligt samvete for att det finns sa lite att gora, eftersom man ar van att man konstant ska visa fram fotterna hemma.
Men missforsta mig inte, jag stortrivs har med folket. Jag skrattar konstant sa jag far ont i magen. Man brukar saga att ett gott skratt forlanger livet, ja da kommer jag att leva for all oandlighet om jag fortsatter i det har tempot! Det enda trakiga ar att jag inte fattat tycke for Surfers Paradise, jag ar mer av en charmig smastadstjej som Byron Bay. Darfor ser jag mycket fram emot var trip upp till Noosa som vantar senare under resans gang, som manga sager paminner om Byron. Och om jag inte ar helt ute och cyklar sa tror jag att jag redan varit dar, eller hur mamma och pappa?  

Fred ut! Xx